SwePub har nyckelrollen i ekosystemet för forskningspublikationer

Publicerad den 22 maj 2014
Samförfattarskapsnätverk, endast inkluderande CCL-medlemmar, klustrad enligt institutionstillhörighet (Gul= Centre for Language and Literature, Linguistics and Phonetics, Grön= Department of Psychology, Röd= Department of Cognitive Science, Blå= Department of Clinical Sciences, Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Rosa= Department of Experimental Medical Science, Neuroscience Section) /F. Åström, jan 2014. Data om publikationer från Linnémiljön CCL, http://ccl.ht.lu.se/, hämtad från LUP

Vetenskapsrådet har under maj månad hearings kring sitt förslag till en ny modell för resursfördelning till universitet och högskolor. Det kommer inte som en överraskning för projekt Vidareutveckling av SwePub att den nya modellen förutsätter kvalitetssäkrad och fullständig data från SwePub när det gäller bedömning av vetenskaplig kvalitet baserat på forskningspublikationer. SwePub kommer att vara huvudkällan! Andra källor kommer att användas som komplement (citeringar till exempel).

Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att i samråd med Forte, Formas och Vinnova utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor, som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans, och som gör det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar kvalitet och prestation i forskning. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2014.
Vetenskapsrådet betonar att alla lärosäten bör ansluta sig till SwePub och att de bör avsätta resurser för att kvalitetssäkra och leverera data till SwePub. SwePub-projektet har sedan starten haft en dialog med Vetenskapsrådets projekt FOKUS kring hur utvecklingen går framåt och vilka förutsättningarna är för att använda SwePub för bibliometriska analyser. Det är glädjande för oss att FOKUS-projektet nu kan gå ut och säga att modellen för resursfördelning bygger på data från SwePub. Båda projekten är beroende av att SwePub utvecklas planenligt och vi kommer att fortsätta dialogen kring utvecklings- och analysbehoven. Enligt tidplanen ska den nya modellen gälla från och med 2018 och redan år 2015 är det aktuellt att inleda med en pilot där man bland annat ska se hur data från SwePub ska användas. Modellen bygger på 6-årscykler och det betyder att data behöver kvalitetssäkras retrospektivt i SwePub från och med år 2012. Ett av SwePub-projektets delmål är att ta fram en sammanhållen kravbild på data som är kopplade till analysbehoven inom den föreslagna modellen för resursfördelning. Delar av den bilden har kommit ut i form av förändringar i metadatamodellen (<link http: librisbloggen.kb.se swepub-for-analys-statusuppdatering>SwePub MODS-formatet) och förslag till ny <link http: librisbloggen.kb.se skapa-samsyn-pa-registrering-av-publikationer-praxisarbetet-med-swepub>praxis kring dataleveranser av forskningspublikationer för analys till SwePub. Utvecklingen pågår iterativt och är beroende av att data kommer in från lärosätena så att till exempel FOKUS-projektet kan göra sina förberedelser och tester, men också att systemet kan utvecklas, och att format och praxis kan fastställas.
Lärosätena kommer att ha stor nytta av att omgående inleda arbetet med kvalitetsarbete. Det kommer att ta tid och resurser i anspråk att höja och kvalitetssäkra data som ska levereras till SwePub Analys. Den största nyttan blir att få underlag till egna förberedelser för inplanering av vilka insatser som behövs; utreda externa beroenden, planera för kostnader, utvecklingsinsatser och dataregistrering. Nyttan för projektet blir att vi utvecklar ett system utifrån de faktiska behov som projektets intressenter har.
<link http: librisbloggen.kb.se swepub-har-nyckelrollen-i-ekosystemet-for-forskningspublikationer>librisbloggen.kb.se/2014/05/08/swepub-har-nyckelrollen-i-ekosystemet-for-forskningspublikationer/