Värdering & mätning
I utvärderingar av forskningens kvalitet och genomslag används kvantitativa eller så kallade bibliometriska mått. Utifrån forskningspublikationer kan olika mätningar göras men främst är de baserade på citeringar av publicerade forskningsartiklar. Mätresultaten används i exempelvis jämförelser eller som underlag för tillsättningar och resursfördelning.
För några discipliner, främst inom naturvetenskaperna, teknikvetenskaperna och medicin används data från en eller ett par citeringsdatabaser; ju fler publikationer som citerar en given publikation, desto högre poäng – rankning – ges den. Inom humaniora gäller ofta andra publiceringstraditioner vilket påverkar möjligheterna för hur forskningen mäts.
Citeringsbaserad rankning
Det finns olika former av beräkningar för att mäta citeringar och de kommersiella databasleverantörerna erbjuder olika indikatorer för att mäta citeringar.
En enskild författare eller tidskrift kan tilldelas ett H-index. H-index beräknas utifrån relevant data i varje enskild databas, en forskare/tidskrift har alltså olika H-index beroende på vilken databas som utgör underlag.
En forskares H-index är n om vederbörande har skrivit minst n verk som vardera har citerats minst n gånger. Exempel: en forskare som har publicerat 24 artiklar, varav 10 har citerats 10 gånger eller fler vardera har H-index 10.
Clarivate Analytics som tillhandahåller Web of Science, erbjuder tjänsten Journal Citation Reports (JCR), som kan användas för att ta fram en tidskriftsImpact Factor. Impact Factor är ett mått för det genomsnittliga antalet gånger en tidskrifts artiklar citerats under en viss tid. Impact Factor används uteslutande för tidskrifter som indexeras i databasen Web of Science. För att påverka den aktuella tidskriftens Impact Factor måste även de citerande artiklarna indexeras i Web of Science.
Elsevier har, för sin databas Scopus, utvecklat ett par indikatorer, Source Normalized Impact per Paper (SNIP) och SCImago Journal Rank (SJR), som också kan användas för analyser av data utanför den egna databasen. För att dessa värden ska vara användbara krävs dock att en betydande del av ämnets publikationer indexeras i samma databas. Under Compare Sources kan du jämföra tidskrifter i Scopus utifrån olika parametrar.
Här erbjuds statistik över antalet gånger en författare eller tidskrift har citerats. Kvaliteten på citeringsdatan kan dock variera.
Expertbaserad rankning
Norsk senter for forskningsdata (NSD) driver "Register over vitenskapelige publiseringskanaler; tidsskrifter, serier og forlag" i samarbete med Det nasjonale publiseringsutvalget (NPU) på uppdrag av det norska "kunnskapsdepartementet": "NSD har ansvar for drift. NPU har ansvar for godkjenningen av publiseringskanalene. Registeret er utgangspunktet for hvilke vitenskapelige publikasjoner som gir uttelling i finansieringssystemet."
Julkaisufoorumi/Publikationsforum "är en av det finländska vetenskapssamfundet genomförd nivåindelning av publiceringskanaler, som stöder forskningens kvalitetsbedömning."
European Reference Index for the Humanities (ERIH) har flyttats över och ERIH PLUS är nu tillgängligt på NSD:s webbplats.
Värdering av HT-publicering
Årligen görs utdrag ur LUs forskningsinformationssystem LUCRIS. På både lokal och nationell nivå arbetar man med att ta fram lämpliga metoder för att värdera publicering inom olika ämnesområden. Inom humaniora/teologi kan inte data i de två stora tjänsterna Web of Science respektive Scopus användas, då täckningen är alltför dålig. 2007/08 gjordes en större LU-gemensam utvärdering, RQ08. 2013/14 gjordes en utvärdering på fakultetsnivå, HTRQ14 (länk till sida med pdf).
