Värdering & mätning

I utvärderingar av forskningens kvalitet och genomslag används kvantitativa eller så kallade bibliometriska mått. Utifrån forskningspublikationer kan olika mätningar göras. Oftast är de baserade på antalet citeringar av publicerade forskningsartiklar. Mätresultaten används i exempelvis jämförelser och som underlag för tillsättningar och resursfördelning. 

För några discipliner, främst inom naturvetenskaperna, teknikvetenskaperna och medicin används data från en eller ett par citeringsdatabaser. Ju fler publikationer som citerar en given publikation, desto högre poäng – rankning – ges den. Inom humaniora gäller ofta andra publiceringstraditioner vilket påverkar möjligheterna för hur forskningen mäts. De databaser som används för bibliometri indexerar sällan monografier, antologier och vetenskapliga texter på andra språk än engelska.

Det finns olika former av beräkningar för att mäta citeringar och de kommersiella databasleverantörerna erbjuder olika indikatorer för att mäta citeringar.

Regeringen använder sedan 2009 bibliometri som en indikator vid fördelningen av delar av de statliga medel som går till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning. Det är Vetenskapsrådet som levererar fördelningsunderlaget till regeringen, och Vetenskapsrådets underlag är Web of Science.

Lunds universitet är ett av många lärosäten och forskningsfinansiärer som skrivit under en överenskommelse författad av Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA). Enligt överenskommelsen är visionen att utvärdera forskning främst med kvalitativa metoder, och att på ett ansvarsfullt sätt använda bibliometri som ett komplement.

En enskild författare eller tidskrift kan tilldelas ett h-index. h-index beräknas utifrån varje enskild databas. En forskare eller tidskrift har alltså olika h-index beroende på vilken databas som utgör underlag.

En forskare som har publicerat 24 artiklar, varav 13 har citerats minst 13 gånger, har h-index 13. När 14 artiklar citerats minst 14 gånger ökar h-index till 14.

Web of Science erbjuder tjänsten Journal Citation Reports (JCR) som kan användas för att ta fram en tidskrifts Journal Impact Factor.

Journal Impact Factor mäter det genomsnittliga antalet gånger en tidskrifts artiklar citerats under en viss tid. Måttet används uteslutande för tidskrifter som indexeras i databasen Web of Science. För att påverka den aktuella tidskriftens Impact Factor måste även de citerande artiklarna finnas med i Web of Science.

Elsevier har för sin databas Scopus utvecklat indikatorerna Source Normalized Impact per Paper (SNIP) och SCImago Journal Rank (SJR), som också kan användas för analyser av data utanför den egna databasen. För att dessa värden ska vara användbara krävs dock att en betydande del av ämnets publikationer indexeras i samma databas. Under Compare Sources kan du jämföra tidskrifter i Scopus utifrån olika parametrar.

Här erbjuds statistik över antalet gånger en författare eller tidskrift har citerats. Kvaliteten på citeringsdatan kan dock variera.

Tidskrifter och förlag indelade efter vetenskaplig kvalitetsnivå: "Register over vitenskapelige publiseringskanaler; tidsskrifter, serier og forlag".

Om att värdera forskning

Universitetsbiblioteket om verksamheten kring bibliometri

CoARA

The Agreement on Reforming Research Assessment

Sidansvarig: webbadminhtbibl.luse | 2025-03-04