Synlighet
En god kommunikationsstrategi kan förbättra synligheten av din forskning och dess möjliga genomslagskraft. Din närvaro och aktivitet i olika tjänster och nätverk gör att din forskning, och därmed också din institution, fakultet och ditt lärosäte, syns bättre i bland annat söktjänster och databaser.
Vilka kommunikationsvägar som fungerar bäst kan variera, men att löpande registrera publikationer och forskningsaktiviteter i LUCRIS är en bra början. Skapa ett ORCID om du inte redan har ett, och registrera det i LUCRIS.
Därutöver finns flera andra möjligheter att sprida information om och kommunicera kring din forskning, exempelvis att:
- Publicera dig med öppen tillgång och/eller parallellpublicera via LUCRIS
- Tillgängliggöra forskningsdata FAIR
- Använda sociala medier eller akademiska sociala nätverk
Du hittar mer om hur du kan använda olika system och tjänster nedan.
Ange ditt namn och organisationsnamn konsekvent
Var konsekvent och ange alltid ditt namn likadant. Om du till exempel bytt efternamn kan tidigare namn och alternativa namnformer anges i exempelvis LUCRIS. I vetenskapliga sammanhang undviker du att förväxlas med andra forskare genom att använda ORCID.
Även organisationen du anger som affiliering i dina publikationer används i olika databaser, bland annat som underlag för bibliometriska analyser. Att ange din organisation korrekt i tidskriften eller boken gör att databaser kan identifiera och presentera en persons eller en organisations publikationer.
Ange din affiliering enligt följande princip: Institution, Lunds universitet, exempelvis: Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet/ Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University
Sökvänliga titlar och abstracts
Ange relevanta termer i abstracts och välj nyckelord som är vanligt förekommande inom ditt ämne. Vilka begrepp som används i titlar och abstracts eller som nyckelord påverkar därför hur väl användare hittar det beskrivna och kan påverka hur träffarna sorteras vid sökning i databaser.
Med hjälp av LUCRIS publika gränssnitt, Forskningsportalen - portal.research.lu.se, kan du skapa en samlad bild av hur och var du publicerar dig under din tid vid Lunds universitet; dina samarbeten lokalt, nationellt och internationellt liksom andra typer av samverkan och medienärvaro.
Eftersom Forskningsportalen inte är avsedd för en begränsad målgrupp, inte kräver inloggning, och beskriver hela din forskningsgärning utgör den en bra grund för din kommunikationsstrategi. När du registrerar dina publikationer i LUCRIS blir de inkluderade i bibliometriska analyser som görs vid LU och på nationell nivå via SwePub - swepub.kb.se. Posterna återanvänds även i internationella databaser. Du kan också själv återanvända informationen i LUCRIS, den kan exporteras i olika format och du kan skapa CV:n med valda delar av innehållet.
Utnyttja möjligheterna som finns i LUCRIS att beskriva dig, din output och dina aktiviteter. Till exempel kan du:
- Se till att din profil innehåller beskrivning och ämnesklassifikation enligt HT:s minimikrav.
- Använda abstract-fältet, ämnesklassifikation (UKÄ) och fria nyckelord, och komplettera gärna med engelsk översättning.
- Kontrollera att du och dina medförfattare och projektpartners har korrekt affiliering på posten.
- Registrera ditt ORCID i din LUCRIS-profil (se nedan).
- Parallellpublicera ditt verk, gärna med en CC-licens för att förenkla spridning och återanvändning. Om du skrivit över upphovsrätten till din publikation till förlaget kan det ändå finnas möjlighet att ladda upp en författarversion av texten. Att parallellpublicera säkerställer att ditt verk inte försvinner om tidskriften eller förlaget läggs ned. Villkor för parallellpublicering kan sökas upp i Sherpa Romeo - v2.sherpa.ac.uk/romeo/.
- Ange förlagets DOI/länk till verket.
- Under Relationer: Koppla posten till andra outputs; aktiviteter, personer, priser, projekt och även till den eventuella infrastruktur som använts.
Du kan också länka till andra tjänster och sociala nätverk från din profilsida, t.ex. Academia.edu, Facebook, Google Scholar, LinkedIn, ResearchGate, Twitter och YouTube. Det gör du genom att klicka på "Add link", klistra in länken, och ange rätt tjänst i menyn. Dessa länkar visas sedan som ikoner under din profilbild. Länkar till sidor som inte finns med i menyn visas som en jordglobs-ikon.
ORCID (Open Researcher and Contributor ID) är ett internationellt forskar-ID, en unik identifikator som används för att identifiera forskare i många sammanhang, bland annat hos förlag, finansiärer och lärosäten. ORCID-registret drivs av en icke-vinstdrivande organisation med samma namn.
- Skapa ditt ORCID iD:
ORCID:s registreringssida - orcid.org/register. - Registrera ditt ORCID iD i Lucat:
Passport - https://passport.lu.se.
a. Välj ingången Användare, därefter ”Knyt ett ORCID iD med ditt LU-konto”.
b. Ge Lunds universitet åtkomst till ditt ORCID iD.
c. Nästa dag är kopplingen i Lucat gjord och ditt ORCID iD finns i din LUCRIS-profil. - Du kan välja att importera poster om publikationer från LUCRIS till din ORCID-profil. Om du redan har en ORCID-profil med publikationer, kanske via Crossref - crossref.org, genereras dubbletter från LUCRIS som måste raderas manuellt. Slå därför inte på synkningen om du är nöjd med ORCID-profilens publikationslista. Det tar en dag för systemen att överföra informationen. Nästa dag kan du, om du vill, slå på den genom att logga in i LUCRIS och välja att Authorize export of content to ORCID, med länken under ditt ORCID på din profilsida. Vänta med detta steg tills kopplingen enligt 2c är klar.
ORCID iD kan med fördel även anges i tryckta publikationer. Ditt ORCID iD kan också laddas ner som QR-kod som kan användas till exempel på konferensposters.
Mer information finns på Medarbetarwebben.
I abstract- och citeringsdatabasen Scopus knyts dina publikationer till din profil med hjälp av ditt Scopus ID. Det förhindrar att du förväxlas med forskare med liknande namn. Om publikationer har indexerats med felaktig information om din affiliering har du möjlighet att knyta även dem till din profil. En uppdaterad profil i Scopus ger dig och andra en bättre översikt över dina publikationer och citeringar inom databasen.
Om du har en artikel indexerad i Scopus så har du automatiskt tilldelats ett Scopus Author ID. Du hittar ditt Scopus Author ID genom att söka på ditt namn, eller en artikel du skrivit, i Scopus, och sedan klicka på ditt namn. Ditt Scopus Author ID står strax under ditt namn på profilsidan som visas.
För att knyta alla dina indexerade publikationer till ett och samma Scopus Author ID, eller om din profilsida behöver uppdateras på annat sätt, kan du använda deras manuella verktyg.
Till höger om ditt Scopus Author ID finns en länk för att koppla din Scopus-profil till ditt ORCID. Kopplingarna mellan system och register är nödvändiga för informationen om din forskning ska kunna presenteras samlat.
Liksom ORCID kan Scopus Author ID användas som identifikator i till exempel ansökningar.
Om du vill att din Scopus-profil ska länkas från Forskningsportalen kan du lägga till länken i LUCRIS. Klicka på "Add link" och ange den som en "Unspecified" länktyp. När du sparat kommer länken att synas som en jordglobsikon under din profilbild i Forskningsportalen.
ResearcherID används som forskar-id i databasen Web of Science, på samma sätt som Scopus Author ID, för att underlätta korrekt identifiering av forskare vars publikationer indexeras i databasen.
Du hittar registreringslänk på Web of Science startsida.
Via webbaserade Google Scholar kan en mycket större mängd publikationer sökas fram än via de avgiftsbelagda databaserna. Det gör att forskare som publicerar på fler sätt, språk och via andra utgivare än vad citerings- eller referensdatabaserna indexerar, kan skapa mer omfattande publiceringslistor. Profilen kan uppdateras manuellt och listan innehåller uppgifter om antal citeringar inom databasen, liksom länkar till relaterade verk. Det gör att även de användare som saknar tillgång till licensierade söktjänster kan ta del av din publikationslista och de publikationer som är öppet tillgängliga.
Det h-index som anges i profilen kan användas när ett sådant efterfrågas i exempelvis ansökningar. Läs mer om h-index här:
HT-bibliotekens sida om värdering & mätning
Information om hur profilen skapas och uppdateras finns på Google Scholar.
Google Scholar Profiles - Setting up your profile
När du väl har skapat en profil är det viktigt att kontrollera den regelbundet och eventuellt manuellt knyta publikationer till din profil, då de automatiska uppdateringarna inte alltid är korrekta.
Öppen tillgång till publikationer stöds av lärosäten, forskningsfinansiärer, intresseorganisationer och förlag över hela världen. Sedan 2005 har forskare vid Lunds universitet förväntats att om möjligt publicera med öppen tillgång och den senaste policyn fastställdes i juni 2021.
Open-access policy för publikationer och konstnärliga verk (PDF, 235 kb, ny flik)
Det finns olika möjligheter att publicera med öppen tillgång, läs mer på HT-bibliotekens sidor om Open Access.
Forskningsdata bör göras FAIR, det vill säga sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändningsbara, så långt som möjligt. Data kan beskrivas, och ibland delas, via olika typer av databaser: nationella (till exempel Svensk nationell datatjänst), disciplinära (till exempel CLARIN-databaserna för lingvistiska data) eller allmänna datarepositorier (till exempel GoTriple). Hitta fler via Registry of Research Data Repositories (r3data).
Svensk nationell datatjänst - snd.gu.se
CLARIN - clarin.eu
GoTriple - gotriple.eu
r3data - re3data.org
Förutom att data får en bättre spridning tilldelas data som deponeras eller beskrivs via en certifierad databas eller ett förlag en PID, en ”persistent identifier”, som förenklar citering och ökar transparens och återanvändbarhet.
Läs mer om certifiering av databaser hos CoreTrustSeal - coretrustseal.org
Läs mer om FAIR data hos Vetenskapsrådet - vr.se.
Ibland kan sociala medier eller sociala nätverk för forskare vara användbara kanaler för att skapa uppmärksamhet och sprida information om forskning.
Sociala medier
Med ett aktivt konto på en eller flera av de större sociala medier-plattformarna kan du öka synligheten för din forskning. En fördel är att du snabbt får ut informationen och direkt kan interagera med läsare/följare. Skriv kort och kärnfullt om exempelvis din senaste publikation, projekt, konferenspresentation eller andra publika framträdanden, eventuellt med hashtaggar. Ange om möjligt DOI eller annan identifikator. Det underlättar för olika system att identifiera vilken publikation som omnämns. Ta också gärna hjälp av dina kontakter, kollegor, kommunikatörer eller andra utanför akademin för att sprida dina inlägg.
Akademiska sociala nätverk
Sociala nätverk för akademiker används av många som en plattform för kontakt och samarbete med kollegor, medförfattare och andra experter inom den egna disciplinen. På dessa webbplatser kan du ladda upp dina publikationer, abstracts och länkar samt söka upp andra forskare.
Academia.edu och ResearchGate är två välkända akademiska sociala nätverk. Tjänsternas inkomster genereras av användarnas aktiviteter, som uppladdning och nedladdning av dokument. Dessa plattformar kan erbjuda bra möjligheter att nätverka, men det finns inga garantier för att tjänsten och det som laddats upp kommer att finnas kvar i framtiden.
Academia.edu - academia.edu
ResearchGate - researchgate.net
Om du vill ladda upp din publikation, säkerställ först att du har rätt att göra det. Om du inte har kvar upphovsrätten till din publikation, och vill parallellpublicera en annan version än den publicerade, kan du i tjänsten Sherpa Romeo söka fram de flesta tidskrifters villkor.
Sherpa Romeo - v2.sherpa.ac.uk/romeo
Länka till dina konton från Forskningsportalen
I LUCRIS kan du när du redigerar din profilsida lägga till länkar till dina olika konton. Läs mer under LUCRIS ovan.